i något slags garage eller bland elkablar och muttrar i elfirmans lokaler som pappa drev när jag växte upp. Funderar ibland på hur det där påverkade mig...
Mina föräldrar var skilda och mycket av umgänget med pappa fungerade på det viset att han hämtade oss, mig och min syster, i någon av sina mer eller mindre skrotmässiga bilar. Han hade helst flera bilar, tre fyra stycken var normalt.
Jag plockade mycket bland proppar, muttrar och skruvar i den där dammiga källaren med inredning i trä från...ska jag tippa på 40-talet? Det låg ett litet dis av damm där inne och någonstans jag tror att mitt intresse för former föddes där.
När det inte var el-firman så var det bilverkstan. Han kunde inte jobba lite utan jobbade jämt vilket var ett beteende som jag själv tog med mig in i vuxenlivet.
Under tonårstiden började jag servera eller diska på diverse restauranger och minns speciellt när jag arbetade kring jul. Det var julbord och oändligt mycket att göra. Timmarna gick och när jag jobbat tolv timmar och frågade om jag kunde gå hem så kändes det inte bra. Att jobba var normen. Fritid? Vad var det?
Mitt första lov sen jag var tretton år var sommaren 2000 då jag hade börjat arbeta som lärare.
Idag inser jag vikten av att kunna åtskilja arbete och fritid mer, för att hitta kraft och möjlighet till återhämtning.
Den där friheten... att få plocka i allt, få filosofera och vänta som jag upplevde vid sidan av pappa har lämnat avtryck i mig och är det något jag gillar så är det mötet mellan det där ruffa, "schletna" och det tillfixade, det omhändertagna.
